Instagram känns som Facebook

(null)

Jag vill börja be om ursäkt för ett långt inlägg & att det kommer låta som en klagosång, men detta är mina upplevelser & tankar summerade 🙇‍♀️ För mig är Instagram en viktig plats då det är mitt lilla sociala fönster i den stora vida världen 👩‍💻🌍🌐 Och detta kopplas till minimalismen genom att minimalism för mig handlar om att leva det liv jag vill & att säga nej till allt som inte passar in.
▫️
Sen en tid tillbaka har jag känt mer & mer att Instagram förlorat sin charm 😕 Från att ha varit fyllt av spännande inspiration & information till att bli något svart hål av scrollande. Jag tror mig äntligen kunna sätta fingret på problemet & därför kunna skriva detta inlägg. Instagram har blivit mer likt Facebook 😔
▫️
Det är annonser överallt 😵 Och då inte bara den "riktiga" reklamen. Utan användare som köper till sig möjligheten att få sina inlägg mer synliga, vilket gör att totalt ointressanta inlägg pressas in i flödet. Det verkar dessutom som att Instagram strypt räckvidden rejält då jag märkt en plötsligt nedgång i hur mina egna inlägg når ut 🤔 Samtidigt är Instagram alltid noga med att påminna mig om möjligheten att för några dollar kan mitt inlägg nå x antal personer 😬
▫️
Sen har vi reklamen i form av att i princip alla numera gärna lägger upp vad för prylar de köpt & länkar till företag kors & tvärs 🛍🏷 Där är jag själv också delvis lite skyldig till denna kultur, men jag försöker att verkligen begränsa mig & endast dela med mig när det är något som jag tycker är så pass bra att fler troligtvis kommer att uppskatta det 😓🙏🙇‍♀️
▫️
Jag får upp totalt orelevanta inlägg, samma inlägg kommer om & om igen flera dagar i sträck, alla inlägg från konto jag följer syns inte, hashtaggar fungerar inte som förr. Förvisso är väl detta inte likt Facebook, men det är punkter som förstör upplevelsen av Instagram 😒
▫️
En av de stora anledningarna till att Instagram känns som Facebook är att det blivit ett stort brus. Av allt & mer 😬 Det känns som vi är tillbaka 2010-2012 på Facebook när "alla" hade ett konto & postade dagligen (gärna flera gånger) utan att ens tänka vad det var de lade upp. Bruset som uppstått är inte enbart relaterat till flödet. Det smög sig på genom lanseringen av Insta-stories. Plötsligt gick det att lägga upp mindre relevanta bilder & videos som dessutom försvann efter 24 timmar, så därför behöver ingen riktigt bry sig om vad de väljer att lägga där 🤷‍♀️ Det beteendet har nu flyttat ut i det "riktiga" flödet. Jag upplever det som att många lägger upp allt de kan för att de ska synas & för att "producera innehåll", men fallerar totalt i att ens fundera kring relevansen & kvalitén 😲
▫️
Det jag också upptäckt är att alla de som aldrig tidigare skaffat sig Instagram & hållit fast vid Facebook har börjat strömma in. Och de använder Instagram precis som Facebook 😓 Att det dessutom nu tydligen ska gå att crossposta, alltså att lägga upp något på både Facebook & Instagram samtidigt bidrar än mer till detta fenomen.
▫️
Många gånger på senare tid har jag gått in i appen för att bara gå ur den, dra en djup lite besviken suck & tänka "Nej, det där får jag inget ut av" 😐 Samtidigt blir jag lite ledsen & trött på mig själv. Men faktum kvarstår - Instagram är inte längre det plattformen var förut, den har gått vidare. Antingen får jag följa med på resan eller så hoppar jag av vid nästa station 🚂🤷‍♀️🏣
▫️
Det som håller mig kvar är att kontot vuxit otroligt & jag har en fantastisk kontakt med följarna 🙏❤️ Många som hör av sig i meddelande, kommenterar & gillar inläggen, men om det blivit mindre eftersom räckvidden begränsats. Jag följer en del intressanta konton. Men jag får också ett så förbannat dåligt samvete de dagar jag inte har tid att engagera mig i andras poster & sedan själv lägger upp något 😭 Och det skapar en stressfaktor hos mig 🤯😰
▫️
Det som också gjort att jag tappat glöden för Instagram är att den där fantastiska positiva andan som fanns där innan, den verkar vara i rubbning. Jag ser mer & mer snäsiga & på gränsen till elaka kommentarer. Dock inte särskilt mycket hos mig, men lite hos mig & lite hos andra 😔
▫️
Instagram är väl hetare än någonsin just nu. Men jag känner mig inte så lockad av att fortsätta den åkturen... 😕 T.ex. kommer detta inlägg att endast publiceras här på bloggen. Förr har jag alltid varit noga med att lägga upp även på Instagram...
▫️
Tack för att du tagit dig tiden att läsa mitt inlägg ❤️🙏





Facebook Instagram brus minimalism minimalist minimalistinnan sociala medier
1 kommentar

En månad utan Facebook

(null)
 
Det har nu gått en hel månad sedan jag loggade ut från Facebook 🙌👩‍💻 Messenger-appen finns kvar eftersom det är kommunikationssättet som majoriteten av vänner & bekanta föredrar 🤳 Men Facebook har jag inte rört & kan med stolthet säga att jag inte ens en gång saknat det. Faktiskt har jag inte heller behövt hejda mig från att vara påväg att logga in 👏  Tid har det dock tagit att våga sluta... första gången jag försökte mig på det var januari 2014 😅 Men äntligen fri!
▫️
Det har varit ett flertal gånger bara den här månaden som jag fått höra "Har du tagit bort din Facebook?", eller den helt oförstående rösten med nästan ett inslag av panik "Har du inte Facebook?!" 😅 Jag antar att det kan klassificeras som ganska udda? 🤷‍♀️ Kanske nästan lite "töntigt rebelliskt" i en dels ögon. Men då får det väl göra det! För jag tänker inte vända tillbaka 😄
 
Intresserad av att sluta helt med Facebook?
Här är en länk för att ta bort sitt konto permanent
http://www.facebook.com/help/delete_account
 
 
 
 
 
Facebook facebookfri minimalism minimalist minimalistinnan radera Facebook sociala medier detox
0 kommentarer

Svaret från läkarna

(null)

Så kom brevet med svaret på den genetiska analysen. Vår son har neurofibromatos typ 1 (förkortas NF1). Om det är vad som orsakat hjärnblödningarna innan han ens var två månader vet vi inte & jag börjar tvivla på att vi någonsin kommer att få reda på varför han inte vill öppna sina ögon förrän han blivit en månad gammal & varför hans huvud växte i sån obehaglig fart ett par veckor in i hans liv. Men nu börjar nästa kapitel i sjukhuskarusellen.
▫️
Jag kommer att förklara sjukdomen kortfattat & jag är ingen läkare så uttrycker mig kanske märkligt. Det är en mutation i proteinet neurofibromin, en förändring på kromosom 17. 
▫️
Sjukdomen kan se mycket olika ut från person till person. Den är klassad som sällsynt. Men kortfattat innebär det att tumörer växer på kroppen. De kan växa både på insida & utsida. Vara mindre än en ärta eller stora som en fotboll. Huden, skelettet, hjärnan, nerver... de kan sätta sig var som helst.
▫️
När ett barn drabbas av detta gäller det att ha stenkoll då nya tumörer ofta tillkommer & fortsätta växa. Det är vanligt att de finns på synnerven & orsakar kraftigt nedsatt syn på det drabbade ögat. 10% av de med NF1 har även scolios (sned ryggrad). Vanligt är speciell benvävnadsförändring som gör det lättare att bryta benen då det är försvagat. 
▫️
Inlärningssvårigheter är också kopplat till sjukdomen. Liksom att vara kortare i växten, men det kan också variera såklart beroende på gener.
▫️
Härnäst ska vi till ögonläkare, jag antar att det är eftersom vår son valde att inte öppna ögonen förrän han var en månad gammal. Och att han sedan hade en extrem solnedgångsblick & även om den nu försvunnit är det som om hans ögonlock är tunga. När andra som inte känner honom får se honom säger de alltid "Oh så trött, han orkar ju knappt hålla ögonen öppna!". Men i själva verket är det normalt för att vara vår son. Jag tror också vi blir kallade till ögonläkare eftersom det är vanligt vid NF1 att en tumör sätter sig på synnerven. 
▫️
Mer än så vet vi inte i dagsläget, men jag gissar på att det kommer vara starten på regelbundna läkarbesök. 
▫️
Eftersom jag tycker det här nu övergår i att vara mer känsligt & privat då det är en sjukdomsdiagnos som ställts på min son som inte har möjlighet att avgöra om han vill vara med här eller inte, blir nedanstående sista bild jag publicerar på hans ansikte.
▫️
Vill tacka er alla som läst detta inlägg & ni som följt hans resa & läst inläggen där jag berättat om hjärnblödningarna & andra episoder ❤🙏

(null)

barn barn med nf1 familj hjärnblödning hjärnblödning hos barn minimalistinnan neurofibromatos nf1 vimedbarn
6 kommentarer